Vanliga frågor
Nyckeltal
Nyckeltal kallas vissa tal som används för att ge en tydlig bild om ett företags ekonomi. Det vanligaste är att man använder olika poster i balansräkning och resultaträkningen och ställer dessa i relation till varandra. Exempel på nyckeltal är kassalikviditet, soliditet och vinstmarginal.
Total omsättning
Med total omsättning eller total försäljningsintäkt avses ett företags eller en organisations totala försäljning av varor och tjänster under en viss period, vanligen per år. Omsättning säger ingenting om ett företags lönsamhet fast det ofta lyfts fram som ett mått på framgång. Total omsättning framgår av företagets resultaträkning.
Omsättningsintervall
Omsättning inom vissa intervall t.ex 50-100 000 kr, 100 001-200 000, o.s.v. Omsättningsintervall är baserad på momsredovisning.
Resultat efter finansnetto
Resultat efter finansnetto används för att beskriva ett bolags resultat efter finansiella poster. Exempel på poster som inkluderas i finansnetto är ränteintäkter, räntekostnader och utdelningar. Resultat efter finansnetto framgår av företagets resultaträkning.
Antal anställda
Totalt antal anställda i ett företag.
Antal anställda intervall
Antalet anställda inom ett företag befinner sig inom ett intervall t.ex. 50-100 anställda.
Omsättning/anställd
Företagets totala omsättning delat på antalet anställda.
Löner till styrelse och VD
Bolagets redovisade löner och andra ersättningar till styrelse och VD.
Löner till övriga
Totala lönesumman för de anställda i ett företag exklusive VD och styrelse.
Soliditet
Soliditet är ett nyckeltal som beskriver hur stor andel av ett företags tillgångar som är finansierade med egna och inte lånade pengar. Soliditet ger en bild av företagets betalningsförmåga och möjlighet att överleva på lång sikt Ju högre soliditet desto större finansiell styrka. En hög soliditet gör det lättare att få lån.
Formeln för att beräkna soliditet i % är: Soliditet = (Eget kapital + 72% av Obeskattade reserver) / Totala tillgångar * 100
Kassalikviditet
Kassalikviditet är ett nyckeltal som beskriver företagets förmåga att kunna betala tillbaka skulder (kortfristiga skulder) på kort sikt.
Formeln för att beräkna kassalikviditet i % är: Kassalikviditet = (Omsättningstillgångarna – Varulager) / Kortfristiga skulder * 100
(Tumregeln är att kassalikviditeten bör ligga på minst 100%)
Vinstmarginal
Vinstmarginal är ett nyckeltal som beskriver företagets intjäningsförmåga, d.v.s. hur stor ett företags vinst är före räntekostnader. Poängen är att få en bild av företagets marginaler utan hänsyn till hur företaget har finansierat sin verksamhet.
Formeln för att beräkna vinstmarginal i % är: Vinstmarginal = Vinst före räntekostnader/ Omsättning * 100
Bokslut
Bokslut är en sammanställning av ett företags bokföring. Vanligtvis innehåller det resultaträkning och balansräkning. Bokslutet visar resultatet för en viss period och den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen.
Resultaträkning
Resultaträkningen visar i sammandrag ett företags samtliga intäkter och kostnader under en viss period. Intäkter minus kostnader kan vara vinst, förlust eller nollresultat.
Intäkter
Intäkt är en periodiserad inkomst, d.v.s. en inkomst hänförd till perioden den avser. Det finns en skillnad mellan intäkt, inkomst och inbetalning i samband med bokföring. En inbetalning uppstår när företaget erhåller någon form av likvida medel. En intäkt uppstår när företaget utför en prestation (varuleverans, utförande av en tjänst) och bokföringen är normalt knuten till faktureringen. Den kan dock behöva periodiseras (fördelas över tiden) om prestationen utförs över flera år. Inkomst är ett allmänt begrepp och uppkommer vid själva försäljningstillfället (men ska inte bokföras så länge inte fakturering skett).
Kostnader
Inom redovisning och företagsekonomi definieras kostnad som en utgift som är hänförd till en period. Kostnader uppkommer vid förbrukning av resurser, till skillnad från utgifter som uppkommer vid anskaffningstillfället och utbetalningar som uppkommer vid betalningen. För till exempel en maskin bokförs kostnaden som avskrivningar (värdeminskning) under flera år, medan utgiften uppkommer när maskinen köps in och utbetalningen när leverantören betalades. Kostnaden blir totalt densamma som utgiften när alla avskrivningar är gjorda. Det bokförda värdet är då noll.
Summa rörelsekostnader
Summa rörelsekostnader är summan av kostnader som inte direkt hör till en speciell vara eller varugrupp. Vanliga rörelsekostnader är t ex löner, lokalhyra, annonser och avskrivningar.
Avskrivningar
Avskrivning är ett redovisningsbegrepp som innebär att » anskaffningsutgiften för en tillgång inte kostnadsförs direkt utan periodiseras, d.v.s. fördelas på så många år som motsvarar den beräknade ekonomiska livslängden. Exempel på tillgångar som skrivs av är inventarier och byggnader.
Rörelseresultat efter avskrivningar
Rörelseresultat är rörelseintäkterna minus rörelsekostnaderna. Rörelseresultatet efter avskrivningar är med andra ord resultatet före finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatt.
Resultat före skatt
Resultat före skatt är det samma som resultat efter finansnetto och bokslutsdispositioner.
Skatt
Skatt är en statlig inkomstskatt som aktiebolag och ekonomiska föreningar, samt i vissa fall stiftelser och ideella föreningar ska betala på den skattepliktiga vinsten, d.v.s. vinsten sedan alla avdrag har gjorts. Skatten har i Sverige samma procentsats oberoende av hur stor vinsten är (cirka 28 %).
Årets resultat
Årets resultat är ett företags slutliga resultat enligt resultaträkningen i bokslutet. Årets resultat beräknas genom att samtliga kostnader dras ifrån intäkterna.
Balansräkning
Balansräkningen visar ett företags ekonomiska ställning vid ett visst tillfälle. Balansräkningen är uppdelad i en tillgångssida (även kallad aktivsidan) och en sida med skulder och eget kapital (även kallad passivsidan). Summan i tillgångssidan och summan av skulder och eget kapital är alltid lika och kallas för balansomslutning.
Exempel på tillgångar är kontanter, banktillgodohavanden, fordringar, maskiner och inventarier. Exempel på skulder är banklån, leverantörsskulder och checkkrediter.
Tillgångar
Tillgångar är ett företags resurser som exempelvis kassa, bankmedel, varor, byggnader och goodwill. Inom redovisning delas tillgångar in i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
Summa anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar är ett företags samtliga tillgångar som är avsedda att stadigvarande användas eller ägas i företaget. Det kan även vara tillgångar som är avsedda för uthyrning i företagets verksamhet.
Summa varulager
Varulager är tillgångar som är avsedda för tillverkning eller förbrukning.
Summa omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda för omsättning eller förbrukning. Alla tillgångar som inte är anläggningstillgångar är omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar delas in i varulager, fordringar, kassa och bank samt kortfristiga placeringar.
Summa tillgångar
Summa tillgångar är företagets samtliga anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
Eget kapital och skulder
Eget kapital och skulder är det samma som ett företags samtliga tillgångar i balansräkningen och visar hur tillgångarna är finansierade med eget kapital (vinster och medel från aktieägare) och lånat kapital (skulder).
Aktiekapital
Aktiekapital är det nominella beloppet på ett aktiebolags samtliga aktier. För att registrera ett privat aktiebolag krävs 100 000 kr och för ett publikt bolag krävs 500 000 kr.
Summa eget kapital
Summa eget kapital är en post i balansräkningen som består av skillnaden mellan tillgångar och skulder.
Summa obeskattade reserver
Obeskattade reserver består av vinster som företaget ännu inte skattat för och är ett mellanting mellan eget kapital och skulder. De består dels av en latent skatteskuld och dels av eget kapital. Syftet med obeskattade reserver är att kunna utjämna ett företags skattebelastning mellan goda och dåliga år.
Obeskattade reserver är skattemässiga bokslutsdispositioner. Exempel på obeskattade reserver är ersättningsfond och periodiseringsfond.
Summa långfristiga skulder
Långfristiga skulder är skulder som förfaller till betalning senare än om 1 år.
Summa kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder är skulder som förfaller till betalning inom 1 år.
Summa eget kapital och skulder
Summa eget kapital och skulder motsvarar ett företags samtliga tillgångar och kallas även för balansomslutning.
Eget kapital
Eget kapital är en post i balansräkningen som består av skillnaden mellan tillgångar och skulder.
Obeskattade reserver
Obeskattade reserver består av vinster som företaget ännu inte skattat för och är ett mellanting mellan eget kapital och skulder. De består dels av en latent skatteskuld och dels av eget kapital. Syftet med obeskattade reserver är att kunna utjämna ett företags skattebelastning mellan goda och dåliga år.
Obeskattade reserver är skattemässiga bokslutsdispositioner. Exempel på obeskattade reserver är ersättningsfond och periodiseringsfond.
Justerat eget kapital
Justerat eget kapital är eget kapital plus 72 procent av obeskattade reserver.
1. Tillämplighet
Dessa villkor gäller för tillgång till och användandet av Dun & Bradsreets tjänster, innefattande databas, kreditinformation, programvara, kommunikationslösningar och övriga tjänster och information som Dun & Bradsreet tillhandahåller Kund enligt avtal. Avvikelser från villkoren måste avtalas skriftligen för att bli gällande.
2. Behörighet för abonnemangstjänster
En förutsättning för att Kunden ska kunna beställa abonnemangstjänster från Dun & Bradsreet är att Kunden anmält en person som får utföra beställningar för Kundens räkning och att Dun & Bradsreet tilldelat denna person en särskild behörighet (användarnamn och lösenord). Det åligger Kunden att hemlighålla tilldelat användarnamn och lösenord samt att omedelbart meddela Dun & Bradsreet om användarnamn och lösenord har eller befaras ha kommit obehörig till del. Kunden ska utan dröjsmål meddela Dun & Bradsreet om användare har slutat sin anställning eller av annan orsak inte ska ha kvar sin behörighet. Kunden ansvarar för samtliga beställningar som genomförs med användande av användarnamn och lösenord.
3. Användning av informationen
Beställd information får endast användas för internt bruk och i Kundens näringsverksamhet. Informationen i databasen får inte vidarebefordras eller säljas – vare sig i original eller kompletterad.
4. Databasen / kommunikationslösning
Databasen är normalt tillgänglig hela dygnet med undantag för korta avbrott för driftsunderhåll. Dun & Bradsreet kan inte garantera att webbplatsen eller annan kommunikationslösning fungerar utan störningar eller avbrott.
5. Upphovsrätt och varumärke
Informationen och innehållet i Dun & Bradsreets databas, inklusive programvara, är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, publiceras eller på annat sätt mångfaldigas utan vårt medgivande. Dun & Bradsreets namn och kännetecken AAA (Trippel-A) är skyddat som firma-, respektive varumärke och alla rättigheter till namnet och kännetecknet tillkommer Dun & Bradsreet.
6. Avtalsperiod och uppsägning
Avtalet gäller under en period om 1 månad. För Kunder som valt fakturabetalning förlängs avtalet löpande med 1 månad åt gången. Om Kunden vill säga upp avtalet ska detta göras skriftligen till vår Kundservice innan avtalsperiodens utgång.
Antalet i pakettjänsterna gäller under 1 månad, det antal som inte utnyttjas överförs inte till nästkommande period. Om antalet tar slut under månaden har Kunden möjlighet att komplettera med enstaka tjänster från vår webbshop. Vid fakturabetalning fylls antalet i pakettjänsterna på igen nästa månadsperiod. Vid kontokortsbetalning kan Kunden köpa en ny pakettjänst när det gamla avtalet har gått ut.
Dun & Bradsreet förbehåller sig rätten att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om Kunden inleder konkurs-, likvidations-, eller företags-rekonstruktionsförfarande eller om Kunden bryter mot avtalet eller dessa villkor. Dun & Bradsreet förbehåller sig också rätten att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om tillhandahållandet av tjänsterna omöjliggörs eller väsentligen försvåras på grund av lagstiftning eller myndighetsbeslut.
7. Force majeure
Dun & Bradsreet är inte ansvarig för skada eller avtalsbrott som beror på lagbud, myndighets åtgärd, krigshändelse, attentat, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan omständighet som stått utom Dun & Bradsreet kontroll.
8. Avgifter och betalningsvillkor
Dun & Bradsreet tillämpar avgifter enligt vid var tid gällande priser såvida inte annat framgår av avtalet. Priser anges exklusive mervärdesskatt.
Kunden kan betala en period i taget med kontokort eller mot faktura. Vid fakturabetalning gäller avgiften under 1 månad och förnyas löpande vid ingången av varje ny 1-månadsperiod. Betalning av avgifter ska erläggas senast 10 dagar efter fakturadatum. Dun & Bradsreet debiterar faktureringsavgift, lagstadgad påminnelseavgift och dröjsmålsränta med en räntesats av två procent per påbörjad månad.
9. Ansvarsfriskrivning
Informationen i Dun & Bradsreets databas har sammanställts från ett stort antal olika källor vilka bedömts tillförlitliga. Dun & Bradsreet kan inte garantera att information, råd eller omdöme, som lämnas vid varje tillfälle och på varje person eller företag, är korrekt eller fullständig. Det är användaren/Kunden som måste avgöra om informationen är tillräckligt tillförlitlig eller fullständig att använda för avsett ändamål. Dun & Bradsreet friskriver sig för ekonomiskt ansvar för direkt eller indirekt skada eller förlust som grundar sig på användandet av Dun & Bradsreets tjänster och information såvida inte Dun & Bradsreet gjort sig skyldig till grov oaktsamhet.
10. Övrigt
Dun & Bradsreet äger rätt att ändra eller göra tillägg till ovanstående villkor. Ändringen träder ikraft tidigast 30 dagar efter det att Dun & Bradsreet meddelat ändringen. Vid villkorsändring äger Kunden rätt att skriftligen säga upp avtalet till upphörande på den av Dun & Bradsreet angivna dagen då villkorsändringen träder ikraft. Kunden ska anses ha accepterat villkorsändringen om Kunden nyttjar tjänsterna efter villkorsändringens ikraftträdande.
Hur anmäler jag felaktiga uppgifter på rating.se?
Vilka källor använder rating.se?
Våra källor är de offentliga registren hos Bolagsverket, Kronofogden, Statistiska Centralbyrån (SCB), tingsrätter och Skatteverket.